Svenska PC Gamer Charlie Mårtensson

Bygger på stadig grund.

Detta är ett fall av hundraprocentigt sann marknadsföring. Precis som titeln konstaterar är det ett brobyggarspel iklätt Portal-cosplay. Därför har jag svårt att tro att någon kan bli besviken av det här spelet: det är varken mer eller mindre än vad som utlovas.

Som generisk anställd på Aperture Science får du uppdraget att bygga broar för att testfordon ska kunna ta sig från ena sidan av rummet till den andra. Fysikens lagar gäller, alltså krävs det en sund konstruktion för att inte alltihop ska kollapsa ned i frätande syra. Element från Portal integreras i bandesignen för att både hjälpa och stjälpa. Portaler transporterar bilarna direkt från en plats till en annan (dock får man inte sätta ut några själv), och geléer på väggar och golv får dem att studsa eller ger dem extra fart.

Det går fort att vänja sig vid byggmekaniken, som är självklar i sin enkelhet och låter en ägna alla sina små grå åt att lösa pusslen. Och de kan bli kluriga. Att få en ensam bil att passera och avancera till nästa nivå är en sak, men om bygget ska hålla för en hel konvoj blir strategin ofta en helt annan. Desto mer utmanande blir det när fordonens vägar måste korsas för att alla ska ta sig i mål – de kör som små dårar och drar sig inte för att krascha in i allt och alla. Ibland har jag svårt att se någon lösning direkt, utan får pröva mig fram och lära genom att göra. Under tiden är det otroligt lätt att hamna i trans. Jag kan sitta och finjustera minimala vinklar, och innan jag vet ordet av har en halvtimme runnit iväg. Spelets 60 nivåer kan räcka länge.

 

Läs också: Valve uppdaterar klassisk Counter-Strike-karta

I korthet:

Vad är det?

Bygg broar i bekant (?) miljö

Utvecklare

ClockStone

Utgivare

Headup Games

Webb

Cirkapris

100:-

Pegi

Ej klassificerat

Spelat på

Intel Core i7 4720HQ, GeForce GTX 960M, 8 GB RAM

Kolla även in

Bridge ConstructorPortal

 

För dem som förälskade sig i Portal erbjuder det här spelet en kul avstickare tillbaka in i testkammarna. AI:n GLaDOS är förstås där, för att med vass, konstgjord tunga hålla spelaren under uppsikt. Gamla vänner, som turrets och den alltid lika älskade kamratkuben, dyker också upp. För någon som aldrig gått i Chells stötdämpande skor riskerar referenserna att bli lite väl interna. Jag får dock känslan av att spelet är tänkt att öppna upp brobyggandet för Portalfans snarare än tvärtom. De bekanta miljöerna och den sarkastiska robotstämman får mig nämligen direkt att känna mig hemma. Det må vara en mellanmjölksversion, men det är ändå Portal. Mysfaktor hög.

Allt som allt är Bridge Constructor Portal en rätt så lyckad chimär. Har man lidit av Portal-abstinens – det vill säga saknat att a) göra galna saker i vetenskapens namn, eller b) anamma sin inre masochist genom att bli verbalt trakasserad av en dryg plåtburk – kanske detta spel stillar längtan något. Och tilltalas man av att bygga saker, exempelvis broar, kan jag inte tänka mig något bättre alternativ än en serie som heter Bridge Constructor. Eller vad säger ni?

Läs också: De bästa grafikkorten

 

Bridge Constructor Portal Reviewed by - .
3.75

Utslag

75
75
En välfungerande hybrid för fysikälskaren, tillika portalnostalgikern.

Inlägget Bridge Constructor Portal dök först upp på Svenska PC Gamer.

Svenska PC Gamer Charlie Mårtensson

Utforska underjorden i Steamworld Dig 2.

Det finns ett antal magiska ord som kan åkalla mig likt en ande ur lampan. ”Metroidvania” är ett av dem – lova mig klassiskt plattformande och en värld som gradvis öppnas upp så är jag där fortare än du kan säga ”samlarobjekt.”

Steamworld Dig 2 utlovar och levererar precis det, i lodrät tappning: ett gruvgrävarspel där det ofta är du själv som skapar plattformerna genom att hacka dig djupare ned i berget. I rollen som Dorothy, en orädd blå robot på jakt efter sin vän Rusty – den försvunna hjälten från det föregående spelet – grävs, hoppas, svingas, sprängs, och flygs det för att nå världens mest dolda skrymslen.

Historien är en direkt fortsättning på det förra spelet och är varken särskilt djup eller rörande, men det tror jag heller inte är meningen. Tanken är att man ska ha roligt med att utforska kartan och låsa upp nya förmågor – och det har man. Likt en Indiana Jones av plåt färdas Dorothy genom en Vilda Västern-inspirerad öken, djupa gruvor och mystiska tempel belamrade av fällor. Omgivningarna är genomgående vackert designade, detaljerade och charmanta. De kryllar av alltifrån aggressiva insekter till eldkastande sektmedlemmar, som Dorothy bekämpar med hjälp av samma arsenal av redskap som hjälper henne gräva. Kontrollerna sitter som en smäck, och systemet av att samla in resurser som byts ut mot pengar och slutligen diverse uppgraderingar känns, i brist på ett bättre ord, självklart. Jag upplever aldrig någon förvirring eller några hackiga (ha ha) partier i spelet, utan tempot flyter på likt lavafloden i ett av templen.

 

Läs också: De bästa grafikkorten just nu

I korthet:

Vad är det?

Metroidvania på djupet. Med robotar

Utvecklare

Image & Form

Utgivare

Image & Form

Webb

imageform.se/game/steamworld-dig-2/

Cirkapris

Ej fastställt

Pegi

Ej klassificerat

Spelat på

Intel Core i7-4720HQ, GeForce GTX 960M, 8 GB RAM

Kolla även in

Song of the Deep, Ori and the Blind Forest

Inte nudda golv!

Det går att klara ut huvudstoryn relativt fort, men kartan är proppfull med hemliga områden och saker att samla in (jag hittar exempelvis en ninjakatt och romanen ”Fifty Shades of Cliché” med huvudpersonen Blandastasia). Ett stort antal pusselgrottor finns också, där man får tänka till lite extra för att hitta allt som finns därinne och sedan ta sig ut. Vill man ha en större utmaning och verkligen leva sig in i rollen som pionjär ute i öknen, kan man också välja att avaktivera målmarkörerna på kartan och upptäcka vart man ska helt på egen hand.

Om den här beskrivningen tycks ringa en klocka, så stämmer det: något särskilt nytt eller minnesvärt finns inte direkt att hämta här. Lite repetitivt blir det också att konstant behöva återvända till navet El Machino för att fylla på olja i lampan och sälja de ädelstenar man fyllt ryggsäcken med. Dock så står Steamworld Dig 2 på stabila ben, och är rakt igenom välgjort och underhållande. I synnerhet om man gillar genren finns det ytterst lite att klaga på. Upplevelsen är mysig, rolig och bekant: precis vad man vill ha, precis som det ska vara.

Steamworld Dig 2 Reviewed by - .
4.1

Utslag

82
82
Föga nyskapande men desto roligare gruv-Metroidvania. Håller bergfast.

Inlägget Steamworld Dig 2 dök först upp på Svenska PC Gamer.