Svenska PC Gamer Mats Nylund

Lek ryska posten med skarp ammunition.

Ryssen kommer! När vi snackar episka massanfall i spelvärlden är det utan tvekan Battlefield som står på agendan. Om vi gör det i verkliga livet finns det väl inget land som representerar den taktiken bättre än ryssarna? Nu får vi chansen att vara inte en, utan två sorters ryss i samma expansion.

Jag är, precis som alla andra speljournalister, medelbra på spel. Jag är alltid den som ligger lite över mitten av topplistan efter en match, den som kanske dödar lite färre fiender än de som dödar mig, och den som hellre understöder sina vänner med artilleri, ammunition och medkits än att försöka skjuta mig fram genom fiendehorderna i närstrid med mina l33t n0sc0pe skillz.

Därför har Battlefield alltid passat mig perfekt. Stora slagfält, gott om fordon och om möjligt ännu mer gott om tid att tänka och planera. Det är fullt möjligt att flankera fienden och falla dem i ryggen med en stridsvagn som färdas på vägar ingen annan använder. Och därför älskar jag stora, öppna slagfält. Ryssland borde väl passa mig perfekt, eller?

Jag rusar fram över slagfältet med min trogna hagelbössa i näven. Jag är på väg till kartans nya mål, en fallskärm med förnödenheter, som måste erövras och försvaras. Nerverna är på helspänn, mitt i den vackert renderade förödelsen. Så kommer fienden rusande över toppen på en vallgrav tätt inpå ett regn av splittergranater. Min grupp besvarar elden, kulsprutor smattrar från skogskanten och artillerielden trummar stenhårt mot den leriga marken.

Läs också: De bästa grafikkorten just nu

I korthet:

Vad är det?

Ännu mer episk första-världskrigs-multiplayerarena

Utvecklare

DICE

Utgivare

Electronic Arts

Webb

battlefield.com

Cirkapris

149:-

Pegi

18 år

Spelat på

Intel Core i5-6600K 3,5 GHz,GeForce GTX 1070 16 MB, 16 GB RAM

Kolla även in

Battlefield 4

”En god hållning är A och O i armékarriären,” tänkte han förnöjt.

Jag spelar det nya spelläge som införts i expansionen In the Name of the Tsar: Supply Drop. Tillsammans med sex nya kartor är det den stora nyheten, och första intrycket är att det är en bra sådan. Tills sniper-spammet börjar. Stora, öppna kartor är perfekta för folk som kan sikta — vilket givetvis inte inkluderar mig. Jag dör gång på gång utan att ens ha sett min fiende och jag börjar bli rejält trött på det.

Då minns jag. Det här är inte CS, det är Battlefield. Ett par minuter senare har jag malt fem prickskyttar till mos under banden på min stridsvagn och allt känns lite bättre igen. Efter denna mini-katharsis provar jag mig i rask takt igenom de nya kartor som är själva köttet och potatisen i BF1: ITNOTT (den tighta, estniska skärgårdsmiljön på Albion är favoriten just nu) och provar även att spela som röd ryss mot vitryssar. Och jag är tillbaka — än en gång är det omöjligt att sluta även när ögonlocken faller ihop och klockan kryper alldeles för långt förbi midnatt.

Det här lär vara den största expansionen i Battlefields historia. Det kan stämma, även om jag har spelat BF4-expansioner som kändes större. De nya kartorna, spelläget och möjligheten att specialisera sig på varje enskilt truppslag gör ändå detta till ett måste för alla BF1-ägare.

Battlefield 1: In the Name of the Tsar Reviewed by - .
4

Utslag

80
80
Mer Battlefield 1, nu med smak av äkta rysk blålera — kan det bli bättre?

Inlägget Battlefield 1: In the Name of the Tsar dök först upp på Svenska PC Gamer.

Svenska PC Gamer Mats Nylund

”Survival evolved” är den grandiosa undertiteln. Men ARK känns inte alltid särskilt utvecklat jämfört med dinosaurierna i MMO-genren.

Det börjar på en strand. Du vaknar upp, iklädd endast kalsonger/trosor. Du tittar upp mot himlen, ser dig om. Visst är det vackert? Och är det en pterosaur som cirklar däruppe på himlen? När du ser ner på din vänstra handled ser du att du har något slags sten inbäddad i huden. Andra spelare rör sig längre bort på stranden, några lika nakna som du, några ridande på enorma dinosaurier.

Här slutar ARK hålla dig i handen, eller rättare sagt det håller dig inte i handen alls. Inget indikerar att du kan eller bör göra något, så om du som jag vinglar omkring planlöst, kommer du strax att få meddelandet att du börjar bli varm. Hur åtgärdar jag det? Är det på natten kan det istället hända att du är för kall, törstig, hungrig eller något annat fysiologiskt problem som du måste ta itu med.

Lösningarna är dock ganska logiska. Varm och törstig? Ett dopp i vattnet fixar båda. Trött? Stå still en stund och sluta vimsa omkring. Hungrig? Plocka bär eller försök slå ihjäl ett djur som ser ofarligt ut, till exempel en fågel eller sköldpadda. Och om du vill slippa tänka på att få solsting eller frysa ihjäl hela tiden är det bara att sy ihop lite kläder som skyddar mot båda. Men vi återkommer till det.

Om du försöker slå ihjäl fel djur innan du utrustat dig lite grann, är risken att du själv slutar som middag. Och om du skulle råka bajsa (vilket alla spelarkaraktärer gör okontrollerat lite då och då), ät INTE upp resultatet. Förutom att vara användbart som gödning, bland annat, så är bajset även ett smart sätt att dölja självmordsfunktionen, om du skulle råka fastna mellan saker och inte kunna ta dig loss.

Så har vi då spelets enda unika detalj: dinosaurierna. Du ser dem från första början, där de strövar omkring på stranden och gör mest ingenting. Har du otur och springer på en aggressiv art, är du strax tillbaka på startskärmen och får börja om igen på ett slumpmässigt valt ställe. Inget handhållande, som sagt.

Dinosarna vandrar fritt längs stränder, genom skogar och över berg. Och när jag säger genom skogar menar jag verkligen genom. Deras AI är dummare än en gråsten och kollisionsdetektionen gör att de allt som oftast antingen promenerar rakt igenom saker i sin omgivning, eller fastnar på dem. I det senare fallet kan du tryggt slå ihjäl även den mäktigaste Tyrannosaur bakifrån med en sten eftersom den inte når dig – om du har gott om tid, eftersom dina vapen inte gör särskilt mycket skada i början

 

I korthet:

Vad är det?

Överlevnadsspel med dinosaurier – det är allt

Utvecklare

Studio Wildcard, Efecto Studios, Instict Games, Virtual Basement

Utgivare

Studio Wildcard

Webb

playark.com

Cirkapris

550:-

Pegi

16 år

Spelat på

Intel Core i5-6600K 3,5 GHz,GeForce GTX 1070 16 MB, 16 GB RAM

Kolla även in

Rust (early access)

Just tid är något som krävs i stora mängder om du vill komma någonstans i ARK: Survival Evolved. Du tvingas banka på träd, stenar och djur för att hitta det råmaterial som behövs för att bygga saker. Sedan måste du tjäna ihop poäng (genom att levla upp) för att köpa varje enskild pryl. I början kan du inte ens tråckla ihop ett par byxor.

Det smarta med det här systemet, eller kanske det mest irriterande beroende på smak, är att maxnivån är 100 och de poäng du får längs vägen räcker inte till att låsa upp alla recept. Det lönar sig att bli specialist och att gå med i stora eller små klaner. På så vis kan du till exempel skapa en stor bas med hjälp av något som kan bygga murar av metall, medan du själv fokuserar på att skapa kläder, spjut eller automatkarbiner!

Som du kanske förstått är det här inte ett spel som fokuserar på hundraprocentig historisk korrekthet. Här finns jättemyror, dinosaurier, automatvapen, något slags magiska stenar och (om du kommer så långt) drakar. Jag önskar bara att det ville fokusera lite mer på att underhålla spelaren.

När det är kul — det vill säga när du rider på dinosaurier och bygger fästningar med andra spelare — så är ARK inte dumt alls. Men vägen dit är alltför lång, och bär över alldeles för mycket mark vi trampat förr. Det är svårt att rekommendera det i en genre full av smarta, snabba och roliga spel som Minecraft och Player Unknowns’ Battlegrounds.

ARK: Survival Evolved Reviewed by - .
2.85

Utslag

57
57
Det är svårt att rekommendera ARK i en genre full av smarta, snabba och roliga spel som Minecraft och Player Unknowns’ Battlegrounds.

Inlägget ARK: Survival Evolved dök först upp på Svenska PC Gamer.

Svenska PC Gamer Mats Nylund

”Survival evolved” är den grandiosa undertiteln. Men ARK känns inte alltid särskilt utvecklat jämfört med dinosaurierna i MMO-genren.

Det börjar på en strand. Du vaknar upp, iklädd endast kalsonger/trosor. Du tittar upp mot himlen, ser dig om. Visst är det vackert? Och är det en pterosaur som cirklar däruppe på himlen? När du ser ner på din vänstra handled ser du att du har något slags sten inbäddad i huden. Andra spelare rör sig längre bort på stranden, några lika nakna som du, några ridande på enorma dinosaurier.

Här slutar ARK hålla dig i handen, eller rättare sagt det håller dig inte i handen alls. Inget indikerar att du kan eller bör göra något, så om du som jag vinglar omkring planlöst, kommer du strax att få meddelandet att du börjar bli varm. Hur åtgärdar jag det? Är det på natten kan det istället hända att du är för kall, törstig, hungrig eller något annat fysiologiskt problem som du måste ta itu med.

Lösningarna är dock ganska logiska. Varm och törstig? Ett dopp i vattnet fixar båda. Trött? Stå still en stund och sluta vimsa omkring. Hungrig? Plocka bär eller försök slå ihjäl ett djur som ser ofarligt ut, till exempel en fågel eller sköldpadda. Och om du vill slippa tänka på att få solsting eller frysa ihjäl hela tiden är det bara att sy ihop lite kläder som skyddar mot båda. Men vi återkommer till det.

Om du försöker slå ihjäl fel djur innan du utrustat dig lite grann, är risken att du själv slutar som middag. Och om du skulle råka bajsa (vilket alla spelarkaraktärer gör okontrollerat lite då och då), ät INTE upp resultatet. Förutom att vara användbart som gödning, bland annat, så är bajset även ett smart sätt att dölja självmordsfunktionen, om du skulle råka fastna mellan saker och inte kunna ta dig loss.

Så har vi då spelets enda unika detalj: dinosaurierna. Du ser dem från första början, där de strövar omkring på stranden och gör mest ingenting. Har du otur och springer på en aggressiv art, är du strax tillbaka på startskärmen och får börja om igen på ett slumpmässigt valt ställe. Inget handhållande, som sagt.

Dinosarna vandrar fritt längs stränder, genom skogar och över berg. Och när jag säger genom skogar menar jag verkligen genom. Deras AI är dummare än en gråsten och kollisionsdetektionen gör att de allt som oftast antingen promenerar rakt igenom saker i sin omgivning, eller fastnar på dem. I det senare fallet kan du tryggt slå ihjäl även den mäktigaste Tyrannosaur bakifrån med en sten eftersom den inte når dig – om du har gott om tid, eftersom dina vapen inte gör särskilt mycket skada i början

 

I korthet:

Vad är det?

Överlevnadsspel med dinosaurier – det är allt

Utvecklare

Studio Wildcard, Efecto Studios, Instict Games, Virtual Basement

Utgivare

Studio Wildcard

Webb

playark.com

Cirkapris

550:-

Pegi

16 år

Spelat på

Intel Core i5-6600K 3,5 GHz,GeForce GTX 1070 16 MB, 16 GB RAM

Kolla även in

Rust (early access)

Just tid är något som krävs i stora mängder om du vill komma någonstans i ARK: Survival Evolved. Du tvingas banka på träd, stenar och djur för att hitta det råmaterial som behövs för att bygga saker. Sedan måste du tjäna ihop poäng (genom att levla upp) för att köpa varje enskild pryl. I början kan du inte ens tråckla ihop ett par byxor.

Det smarta med det här systemet, eller kanske det mest irriterande beroende på smak, är att maxnivån är 100 och de poäng du får längs vägen räcker inte till att låsa upp alla recept. Det lönar sig att bli specialist och att gå med i stora eller små klaner. På så vis kan du till exempel skapa en stor bas med hjälp av något som kan bygga murar av metall, medan du själv fokuserar på att skapa kläder, spjut eller automatkarbiner!

Som du kanske förstått är det här inte ett spel som fokuserar på hundraprocentig historisk korrekthet. Här finns jättemyror, dinosaurier, automatvapen, något slags magiska stenar och (om du kommer så långt) drakar. Jag önskar bara att det ville fokusera lite mer på att underhålla spelaren.

När det är kul — det vill säga när du rider på dinosaurier och bygger fästningar med andra spelare — så är ARK inte dumt alls. Men vägen dit är alltför lång, och bär över alldeles för mycket mark vi trampat förr. Det är svårt att rekommendera det i en genre full av smarta, snabba och roliga spel som Minecraft och Player Unknowns’ Battlegrounds.

ARK: Survival Evolved Reviewed by - .
2.85

Utslag

57
57
Det är svårt att rekommendera ARK i en genre full av smarta, snabba och roliga spel som Minecraft och Player Unknowns’ Battlegrounds.

Inlägget ARK: Survival Evolved dök först upp på Svenska PC Gamer.