State of Decay 2

Svenska PC Gamer Rikard Olsson

State of Decay 2 känns lika trögt och livlöst som de vandrande kadaver det ställer i din väg.

Tänk att det fanns en period för inte så länge sedan då det var relativt svårt att vara ett zombiefan. Under det sena 1990-talet var de odöda inte ens speciellt vanligt förekommande i spel, trots Resident Evil-seriens framgångar. Ville man ha zombiefilm fick man nöja sig med c-filmer på knastriga vhs-band eller stanna uppe de få nätter Kanal 5 visade Return of the Living Dead 2.

Oj, som tider förändras. Idag har det gått sådan inflation i zombie-media att det närmast känns fräscht med ett spel som inte inkorporerar vandrade på något vis. I det perspektivet, med en enorm mängd tolkningar av temat i bakspegeln, framstår State of Decay 2 som närmast fräckt i sin brist på nya idéer.

State of Decay 2 har relativt blygsamma ambitioner och lyckas ändå bara knappt leva upp till dem. Liksom sin föregångare rör det sig om överlevnad i en zombieinfekterad värld, genom typiskt nordamerikanska miljöer – en gassande öken, en förort med vita stängsel, och så vidare. Du har hand om en liten grupp och deras rudimentära hembas, varifrån du kan välja olika karaktärer att spela med. Du kan ge dig ut efter resurser och göra uppdrag, som att bli vän med andra överlevare – eller bli deras fiende om du så vill.

ANDEFATTIGT

Från den här startpunkten tar spelet sedan bara små steg framåt utan någon egentlig riktning. Det finns inget regelrätt story-läge och istället är tanken att de slumpgenererade karaktärerna ska skapa dynamiska historier. Det funkar inget vidare, och jag känner ingen som helst relation med de blanka ark jag rattar genom apokalypsen. Trots försök att ge karaktärer olika önskemål och färdigheter blir ingen mer än sina stats. När någon dör permanent känner jag därför ingenting utom frustration.

Inget illustrerar detta som spelets tutorial-uppdrag. Här får man välja ett antal par med en etablerad relation. Jag valde ett kärlekspar, som mycket riktigt hade både unik dialog och kemi. På bara några minuter kändes de levande tack vare de hyfsat välskrivna konversationer. När den ena smittades av ett dödligt virus blev jag genast mån om att hjälpa dem.

 

Läs också: De sämsta pc-konverteringarna någonsin

I korthet:

Vad är det?

Överlevnadssimulator med zombies och sånt

Utvecklare

Undead Labs

Utgivare

Microsoft

Webb

www.stateofdecay.com

Cirkapris

Ej satt

Pegi

18 år

Spelat på

Intel Core i7-2600K, Sapphire Radeon RX 480 8GB, 8 GB RAM

Kolla även in

This War of Mine

Tjockzombierna kan (och kommer) slita dig i tu. Bokstavligt talat.

Här tar dock tutorialen slut och i samma sekund upphör de två karaktärernas relation att existera. Den sjuka kvinnan, som beskrivits som min karaktärs själsfrände, var nu enbart titulerad ”plague victim” och deras dialog blev plötsligt generisk utan någon personlighet. När hennes pojkvän senare dog hade hon endast en spydig kommentar som svar. ”Tänk att jag nästan kommer sakna honom”. State of Decay 2 vill så gärna vara This War of Mine, men när det aktivt undviker att skapa intressanta karaktärer med en historia som driver dem framåt blir det nästan magplask.

ÖVERLEVNADSBLUES

Här hade ett utarbetat överlevnadssystem hjälpt, men även det är så basalt att det är svårt att bry sig. Merparten av tiden samlar man mat, ammo, och eller gör snarlika slumpade uppdrag när de dyker upp. Sällan finns någon vits med att faktiskt utforska världen eller ta risker. Om det känns märkligt att jag inte nämnt zombierna så mycket beror det på att inte ens de ges någon personlighet. State of Decays 2s monster är näppeligen mer än knappt mobila hinder – något som tar tio sekunder av din tid på väg till ännu ett delmål.

Spelets stora nyhet är istället multiplayer som även det känns som en eftertanke. Andra spelare kan hoppa in i din värld, men deras medverkan är liten. Det finns inget djup eftersom gäster enbart följer efter huvudspelaren och reduceras till en slags människostyrda npc:er. Det var i en coop-session som min vän inkapslade hela upplevelsen med State of Decay 2 perfekt. Efter att ha spenderat timmar med att springa mellan snarlika uppdrag spelade vi på autopilot, helt tysta. Han bröt då in med frågan ”jaha, är det här allt, eller?”

När jag ser tillbaka på min tid med State of Decay 2 har jag svårt att tänka på stunder då jag haft kul eller känt mig utmanad. Jag kan inte se vilken vision Undead Labs kan ha haft bortom att göra om originalet med bättre grafik och med ett barskrapat coop-läge. Något så platt och identitetlöst som State of Decay 2 borde förpassas till graven från ditt det stigit.


Blod, svett, och blod

Utöver multiplayer är spelets stora nyhet de så kallade plague-zombierna. Dessa blodstänkta varelser bär på en smitta som kan vara dödlig om en karaktär blir för utsatt. Då måste man snabbt utveckla en kur, eller riskera att ens kompis går med i de odödas lag. Om du har riktig otur kan du även stöta på ett plague heart, ett kraftfullt hjärta som spawnar nya zombies och måste förstöras med eld.

State of Decay 2 Reviewed by - .
2.75

Review Overview

55%
55%
Segt och riktningslöst. State of Decay 2 erbjuder inget nytt till fans av zombies eller överlevnadsspel.

Inlägget State of Decay 2 dök först upp på Svenska PC Gamer.